Aktuell Forskning
På denna sida hittar du resultat från olika forskningsstudier, artiklar och
presentationer, där bland annat FonoMix Munmetoden har studerats.
presentationer, där bland annat FonoMix Munmetoden har studerats.
Ny forskning nov 2020
Läs här den nya forskningen om FonoMix i läsinlärningen - som extra "boost".
Beklagar att översättningen på sammanfattningen dröjt! Kommer snarast!
Läs här den nya forskningen om FonoMix i läsinlärningen - som extra "boost".
Beklagar att översättningen på sammanfattningen dröjt! Kommer snarast!
Forskning om tidig läsutveckling i f-klass med FonoMix! I mars 2017 publicerades en jämförande långtidsstudie om FonoMix i f-klass
i den vetenskapliga tidskriften Education, volym 137, nr 3, spring-17; sid 261-276.
Titeln på forskningsstudien är: "Phonological awareness training with articulation promotes early reading development"
"Träning av fonologisk medvetenhet tillsammans med artikulation befrämjar tidig läsutveckllng"
Forskningsstudien omfattade två terminer i F-klass, 2013-14. Eleverna följdes sedan upp efter en termin i åk 1 och testades då på nytt.
Resultatet var mycket positivt för FonoMix-gruppen, både för de elever som var i riskzonen att utveckla läs-och skrivsvårigheter och de som inte var i riskzonen att utveckla dessa svårigheter.
Se sammandraget av studiens resultat nedan eller tryck på knappen för att läsa hela forskningsrapporten på engelska.
Den vetenskapliga studiens sammanfattning/abstract översatt till svenska:
TRÄNING AV FONOLOGISK MEDVETENHET TILLSAMMANS MED
ARTIKULATION BEFRÄMJAR TIDIG LÄSUTVECKLING
Dr. Linda Fälth Linnéuniversitetet
S. Gustafson Linköpings Universitetet
I. Svensson Linnéuniversitetet
I en longitudinell interventionsstudie, analyserades effekterna av fonologisk träning
kombinerad med artikulationsträning för barn i förskoleklass. Sammanlagt 69 elever deltog,
uppdelade i en försöksgrupp med 39 och en jämförelsegrupp med 30 elever.
Interventionen som bestod av fonologisk träning med artikulation pågick under hela förskoleklass-året
och försöksgruppen använde totalt 2700 minuter till denna träning.
Alla deltagare testades individuellt beträffande läsförmåga vid fyra test-tillfällen:
före interventionens start, efter halva tiden, omedelbart efter utgången av interventionen och slutligen
ett uppföljningstest 6 månader efter att interventionen avslutats (d v s efter ett halvår i åk 1).
Deltagarna delades in i två olika undergrupper baserade på förkunskaper i läsning (pre-läsförmåga):
de som löper risk att utveckla lässvårigheter och de som inte är i riskzonen.
Resultaten vid uppföljningstestet (test 4) visade större framsteg för försökgruppen än jämförelsegruppen -
både när det gäller eleverna ”i risk” och de ”ej i risk” - i såväl ordavkodning som fonologisk förmåga.
De positiva resultaten gällde både språk-ljud (fonem) och ord som ingick i träningsprogrammet men också
nya språk-ljud och ord som inte ingick i träningsprogrammet, vilket ger bevis för överföringseffekter.
Nyckelord: Fonologisk träning, förskoleklass, artikulation, läsutveckling, intervention
Forskningssammandrag från tidskriften Education, volym 137, nr 3 Spring 2017 (se nedan).
Översatt till svenska av Gullan Löwenbrand Jansson.
TRÄNING AV FONOLOGISK MEDVETENHET TILLSAMMANS MED
ARTIKULATION BEFRÄMJAR TIDIG LÄSUTVECKLING
Dr. Linda Fälth Linnéuniversitetet
S. Gustafson Linköpings Universitetet
I. Svensson Linnéuniversitetet
I en longitudinell interventionsstudie, analyserades effekterna av fonologisk träning
kombinerad med artikulationsträning för barn i förskoleklass. Sammanlagt 69 elever deltog,
uppdelade i en försöksgrupp med 39 och en jämförelsegrupp med 30 elever.
Interventionen som bestod av fonologisk träning med artikulation pågick under hela förskoleklass-året
och försöksgruppen använde totalt 2700 minuter till denna träning.
Alla deltagare testades individuellt beträffande läsförmåga vid fyra test-tillfällen:
före interventionens start, efter halva tiden, omedelbart efter utgången av interventionen och slutligen
ett uppföljningstest 6 månader efter att interventionen avslutats (d v s efter ett halvår i åk 1).
Deltagarna delades in i två olika undergrupper baserade på förkunskaper i läsning (pre-läsförmåga):
de som löper risk att utveckla lässvårigheter och de som inte är i riskzonen.
Resultaten vid uppföljningstestet (test 4) visade större framsteg för försökgruppen än jämförelsegruppen -
både när det gäller eleverna ”i risk” och de ”ej i risk” - i såväl ordavkodning som fonologisk förmåga.
De positiva resultaten gällde både språk-ljud (fonem) och ord som ingick i träningsprogrammet men också
nya språk-ljud och ord som inte ingick i träningsprogrammet, vilket ger bevis för överföringseffekter.
Nyckelord: Fonologisk träning, förskoleklass, artikulation, läsutveckling, intervention
Forskningssammandrag från tidskriften Education, volym 137, nr 3 Spring 2017 (se nedan).
Översatt till svenska av Gullan Löwenbrand Jansson.
Tidigare forskning med FonoMix Studien RAFT "Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness", U.Wolff,2007-2011,Göteborgs universitet. FonoMix Munmetoden ingick som en del av den fonologiska /fonemiska träningen i denna studie.
Här finns att läsa rapporten från SBU ( Ur Statens beredning för medicinsk utvärdering 2014.)
"Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet)."
"Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet)."
Undersökning av Fonomix Munmetoden och Bornholmsmodellen. Undersökningen, genomförande och resultat av studien presenteras.
Artikel ur tidskriften Specialen - information kring specialpedagogiska frågor. FonoMix Munmetoden - ett nytt sätt att lyckas med läsinlärning.
Sammanfattning
Efter att ha startat upp arbete med FonoMix på flera skolor i kommunen, var jag intresserad av att undersöka om metoden kunde vara ett stöd för elever med grav språkstörning, i deras läs- och skrivinlärning. Det var även viktigt för mig att ha med elevperspektivet i denna undersökning, och fråga eleverna som arbetar med materialet vad de tycker är bra respektive mindre bra. Mitt främsta syfte har varit att lyfta fram en konkret och relativt ny läsinlärningsmetod, Fonomix, vilken, enligt min egen uppfattning, underlättar för elever med fonologiska svårigheter.
Efter att ha startat upp arbete med FonoMix på flera skolor i kommunen, var jag intresserad av att undersöka om metoden kunde vara ett stöd för elever med grav språkstörning, i deras läs- och skrivinlärning. Det var även viktigt för mig att ha med elevperspektivet i denna undersökning, och fråga eleverna som arbetar med materialet vad de tycker är bra respektive mindre bra. Mitt främsta syfte har varit att lyfta fram en konkret och relativt ny läsinlärningsmetod, Fonomix, vilken, enligt min egen uppfattning, underlättar för elever med fonologiska svårigheter.
Detta examensarbete handlar om barns läsutveckling och olika läsinlärningsmetoder. Det
övergripande syftet med studien har varit att beskriva, analysera och jämföra två läsmetoder, Fonomix munmetod och Kattmodellen, som båda utger sig förebygga läs- och skrivsvårigheter. Detta syfte inbegriper dels att undersöka vilka vetenskapliga utgångspunkter som de båda läsmetoderna bygger på, dels att undersöka hur läsmetoderna utövas. Vi ville även undersöka om metoderna kan tillföra något nytt till traditionella läsinlärningsmetoder samt om metoderna har den effekt de utger sig ha.
övergripande syftet med studien har varit att beskriva, analysera och jämföra två läsmetoder, Fonomix munmetod och Kattmodellen, som båda utger sig förebygga läs- och skrivsvårigheter. Detta syfte inbegriper dels att undersöka vilka vetenskapliga utgångspunkter som de båda läsmetoderna bygger på, dels att undersöka hur läsmetoderna utövas. Vi ville även undersöka om metoderna kan tillföra något nytt till traditionella läsinlärningsmetoder samt om metoderna har den effekt de utger sig ha.
Sammanfattning
Detta är ett examensarbete i lärarutbildningen i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. Ämnet är den tidiga läs- och skrivundervisningen i skolår ett. Vi har observerat tre lärare och vidare intervjuat dem. Syftet med vårt arbete var att undersöka läs- och skrivundervisningen i skolår 1. De perspektiv vi hade fokus på var språkmiljö, de medverkande pedagogernas syn på lärandet och metoderna de använde. Våra problemställningar var: Hur arbetar pedagogerna med den tidiga läs- och skrivundervisningen i skolår 1? Hur talar pedagogerna om sin undervisning och varför arbetar de som de gör? Vad betyder klassrumsmiljön för undervisningen? Vi redogjorde resultatet genom att presentera lärarna var för sig och dela upp denna redogörelse i två delar observation och intervju. Där kom det fram att lärarna arbetade enligt olika metoder som bokstavsträning, LTG och FonoMix.
Detta är ett examensarbete i lärarutbildningen i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. Ämnet är den tidiga läs- och skrivundervisningen i skolår ett. Vi har observerat tre lärare och vidare intervjuat dem. Syftet med vårt arbete var att undersöka läs- och skrivundervisningen i skolår 1. De perspektiv vi hade fokus på var språkmiljö, de medverkande pedagogernas syn på lärandet och metoderna de använde. Våra problemställningar var: Hur arbetar pedagogerna med den tidiga läs- och skrivundervisningen i skolår 1? Hur talar pedagogerna om sin undervisning och varför arbetar de som de gör? Vad betyder klassrumsmiljön för undervisningen? Vi redogjorde resultatet genom att presentera lärarna var för sig och dela upp denna redogörelse i två delar observation och intervju. Där kom det fram att lärarna arbetade enligt olika metoder som bokstavsträning, LTG och FonoMix.
Magisteruppsats av Gullan Löwenbrand Jansson
Du kan väl bokstäverna i alla fall!
En studie av år 3- elevers medvetenhet om språkljuden och deras koppling till bokstäverna.
Du kan väl bokstäverna i alla fall!
En studie av år 3- elevers medvetenhet om språkljuden och deras koppling till bokstäverna.