UTLÅTANDEN OM
FONOMIX MUNMETODEN
2023-03
😊. Jag har bara goda erfarenheter av materialet FonoMix och nu fick jag ännu mer tankar kring arbetet . Kan berätta om en elev från förra våren:
Eleven, som är tvåspråkig, kunde endast några få bokstäver efter höstterminen i åk 1. Vi började tillsammans att arbeta med Fonomix (enskilt, 3 ggr i veckan). Eleven hade ett otroligt driv, vilja och positivitet och svarade direkt på insatsen. Lagom till sommarlovet läste eleven delvis ortografiskt och/eller genom att ljuda och uppnådde godtagbara kunskaper i ämnet svenska för år 1. Han klarade hela A-delen av skolverkets bedömningsstöd. En riktig solskenshistoria 😊.
22-04-01
"Superbra kvällsföreläsning vi fick den 9/3. väldigt givande och jag och mina kollegor är så sugna på att få börja jobba med fonomix." Om kursen för förskolans personal i mars -22.
22-03-17
"Vi har nyss varit på er fonomix kurs med kollegorna och det har varit en givande kurs med massor av nya idéer och utmaningar." Utlåtande efter heldagskurs i FonoMix-munmetoden i mars -22.
19-06-15
Jag är mycket nöjd med materialet vi haft hittills och en pojke i ettan som hade så svårt med språklig medvetenhet och språkljuden har nu lärt sig ljuda riktigt bra! Munläs A och Skrivläs 1 har fungerat jättebra!
Jenny Kjellén
Furuby skola
18 -03- 27
Jag har börjat använda materialet idag! Först i samlingen, men det häftiga var när N.D använde munkorten, bokstäverna, bilderna och spegeln. N började att skriva en massa bokstäver med tangentbordet på smartboarden och jag skulle läsa vad det stod. Det går inte, sa jag, det är bättre du skriver ord med korten och bilderna vi hade i samlingen. N har haft lite svårt att koppla ljud till rätt bokstav. Nu blev det fel med det första ordet, men sen var det som det lossnade och speciellt när hon tog spegeln till hjälp också, så blev det ett väldigt flyt, ljudade och skrev orden till alla bilderna utan hjälp. Och verkade så lycklig och förvånad på samma gång!
Helene J. pedagog i F-klass, Högsby
18-01-24
Hej! Jag har jättestor nytta av kursen och ert material. En rolig kommentar från en liten kille som klarade att läsa alla orden: "Jag undrar varför jag gör detta?" Jag svarade: "För att du ska lära dig och läsa och titta så många ord du kan läsa." Fick då svaret: "Läser jag, inte visste jag att det var så lätt att läsa." Härligt att höra...
Lärare Vetlanda Friskola
17-04-19
Artikel i Smålands Dagblad m fl om FonoMix och nya forskningsstudien. Klicka här
Det går också att läsa samma artikel med tydligare text på vår Facebook-sida.
Klicka då på knappen längst ned på denna sida .
Artikel i Smålands Dagblad m fl om FonoMix och nya forskningsstudien. Klicka här
Det går också att läsa samma artikel med tydligare text på vår Facebook-sida.
Klicka då på knappen längst ned på denna sida .
17-04-07
Jag förespråkar ju alltid Fonomix eftersom jag kan se på mina elever vilka resultat det har gett. Sedan tycker jag att det måste kombineras med träning i läsförståelse och att man kan kombinera både att skriva för hand eller använda iPad om man vill det. Den största vinningen med Fonomix är att eleverna verkligen lär sig att läsa och avkoda rätt. Det går inte att gissa sig till ordet utan man måste ljuda om man inte är säker. Sedan kommer ju stavningen också och de lär sig olika begrepp och att resonera om hur munnen gör och varför det ska vara på det ena eller andra sättet. Dessutom får eleverna en hel massa ordförståelse när man går igenom alla orden och dess betydelse, i synnerhet i MunLäs B. Vi läser alltid orden och går igenom dem innan de får hem några sidor i läsläxa. Så gör jag både med år 1 och år 2.
Karin Eliasson klf åk 1- 2- 3
Ramkvilla
Småland
Jag förespråkar ju alltid Fonomix eftersom jag kan se på mina elever vilka resultat det har gett. Sedan tycker jag att det måste kombineras med träning i läsförståelse och att man kan kombinera både att skriva för hand eller använda iPad om man vill det. Den största vinningen med Fonomix är att eleverna verkligen lär sig att läsa och avkoda rätt. Det går inte att gissa sig till ordet utan man måste ljuda om man inte är säker. Sedan kommer ju stavningen också och de lär sig olika begrepp och att resonera om hur munnen gör och varför det ska vara på det ena eller andra sättet. Dessutom får eleverna en hel massa ordförståelse när man går igenom alla orden och dess betydelse, i synnerhet i MunLäs B. Vi läser alltid orden och går igenom dem innan de får hem några sidor i läsläxa. Så gör jag både med år 1 och år 2.
Karin Eliasson klf åk 1- 2- 3
Ramkvilla
Småland
17-04-03
Hej!
Jag har använt läseboken Munläs A och arbetsböckerna Skrivläs i flera år med mycket bra resultat.
De elever som inte erövrat en grundläggande fonologisk medvetenhet vid skolstart, har fått arbeta med Mun-och Skrivläs.
Böckerna tränar på ett enkelt, tydligt och lättförståeligt sätt kopplingen bokstav-ljud.
Eleverna tycker om böckerna och kan dessutom arbeta självständigt i dem.
Det stärker i sin tur deras självförtroende och lust till att skriva och läsa.
Eleverna tycker det är roligt!
Cecilia Elander,
Lundenskolan
Göteborg
Hej!
Jag har använt läseboken Munläs A och arbetsböckerna Skrivläs i flera år med mycket bra resultat.
De elever som inte erövrat en grundläggande fonologisk medvetenhet vid skolstart, har fått arbeta med Mun-och Skrivläs.
Böckerna tränar på ett enkelt, tydligt och lättförståeligt sätt kopplingen bokstav-ljud.
Eleverna tycker om böckerna och kan dessutom arbeta självständigt i dem.
Det stärker i sin tur deras självförtroende och lust till att skriva och läsa.
Eleverna tycker det är roligt!
Cecilia Elander,
Lundenskolan
Göteborg
2017-03-21
Måste säga att jag tycker det verkar vara ett mycket bra material. Har redan märkt glädjen när språksvaga barn lyckas lägga munbilder och kan "läsa.
Ett stort tack för hjälpen med de nya handledningarna. Nu är det bara att köra på
Hälsningar
Camilla (ny FonoMixare)
Måste säga att jag tycker det verkar vara ett mycket bra material. Har redan märkt glädjen när språksvaga barn lyckas lägga munbilder och kan "läsa.
Ett stort tack för hjälpen med de nya handledningarna. Nu är det bara att köra på
Hälsningar
Camilla (ny FonoMixare)
2016-03-09
Om FonoMix i åk 1
Idag gick jag igenom vokaler. Jag du skulle ha hört oss! Klassen var så med när de skulle ropa ljuden på vokalerna och konsonanterna med allas namn.
Innan lektionen när jag själv förberedde mig, så funderade jag mycket kring hur jag skulle kunna ”lära om” från att säga lång och kort vokal till två-kryssare och en-kryssare. Men så bara förstod jag det logiska!
En tvåkryssare behöver hjälp av två konsonanter. Så smart och genomtänkt!
Med vänlig hälsning
Susanne Gunnarsson
Lärare åk 1
Eksjö kommun
Om FonoMix i åk 1
Idag gick jag igenom vokaler. Jag du skulle ha hört oss! Klassen var så med när de skulle ropa ljuden på vokalerna och konsonanterna med allas namn.
Innan lektionen när jag själv förberedde mig, så funderade jag mycket kring hur jag skulle kunna ”lära om” från att säga lång och kort vokal till två-kryssare och en-kryssare. Men så bara förstod jag det logiska!
En tvåkryssare behöver hjälp av två konsonanter. Så smart och genomtänkt!
Med vänlig hälsning
Susanne Gunnarsson
Lärare åk 1
Eksjö kommun
2015-11-19
Om FonoMix för f-klss, åk 1, Sva-elever
Det var med glädje vi provade Fonomixappen. Den var direkt applicerbar i den undervisning vi bedriver med eleverna i förskoleklass och årskurs 1.
Jag provade den även med elever ur förberedelseklass som genast hängde med på övningarna med munbilderna. Elevernas igenkänningsfaktor var hög liksom motivationen.
Efter mer än 40 år i yrket känns det befriande att forskningen äntligen slår fast att systematisk och multisensorisk träning i hur språkljud och bokstäver hänger samman är en framgångsfaktor. Jag började jobba utifrån den grundtanken redan på 70-talet och det kändes som en bekräftelse när Fonomixmaterialet kom. Fonomixappen är grädden på moset och jag önskar hett en fortsättning med fler munbilder och bokstäver.
Monica Hellsten, speciallärare och talpedagog, Uppsala
Om FonoMix för f-klss, åk 1, Sva-elever
Det var med glädje vi provade Fonomixappen. Den var direkt applicerbar i den undervisning vi bedriver med eleverna i förskoleklass och årskurs 1.
Jag provade den även med elever ur förberedelseklass som genast hängde med på övningarna med munbilderna. Elevernas igenkänningsfaktor var hög liksom motivationen.
Efter mer än 40 år i yrket känns det befriande att forskningen äntligen slår fast att systematisk och multisensorisk träning i hur språkljud och bokstäver hänger samman är en framgångsfaktor. Jag började jobba utifrån den grundtanken redan på 70-talet och det kändes som en bekräftelse när Fonomixmaterialet kom. Fonomixappen är grädden på moset och jag önskar hett en fortsättning med fler munbilder och bokstäver.
Monica Hellsten, speciallärare och talpedagog, Uppsala
Ur mail 2015-10-24
Om vuxnas alfabetisering och elever i åk 1.
….Förra gången fick jag 2 nya damer från Afganistan som aldrig lärt sig ngn form av bokstäver. Kan inte ens skriva namnet utan hjälp.
Jag visade munbilder och de lånade speglar att studera egna munnen med. Vi tränade på a s l m o och efter en timma kunde en av dom läsa ut de korta orden du har i Munläs. De kom inte ihåg vad allt betydde men de klarade av uttalet och kom ihåg ljud - bokstav. Det var också med en 12 åring som gått i skola o som kunde engelska. Hon läste alla orden och hon kom ihåg vad de betydde! FonoMix är effektivt!
…..En sista sak. Det är inte bara att materialet är multisensoriskt. Poängen med munnarna för förskoleklassen/ettorna är att de inte behöver tolka bokstaven som motsvarar ett ljud, utan de kan omvandla en konkret munbild till ett ljud, vilket alla kan. Symboltolkarna kan det lätt som en plätt, men de som har svårt att tolka symboler får problem. Där är poängen. Munbilderna blir bryggor.
Elisabet Grönte, Aneby, Lärare för åk 1 och för asylsökande
Om vuxnas alfabetisering och elever i åk 1.
….Förra gången fick jag 2 nya damer från Afganistan som aldrig lärt sig ngn form av bokstäver. Kan inte ens skriva namnet utan hjälp.
Jag visade munbilder och de lånade speglar att studera egna munnen med. Vi tränade på a s l m o och efter en timma kunde en av dom läsa ut de korta orden du har i Munläs. De kom inte ihåg vad allt betydde men de klarade av uttalet och kom ihåg ljud - bokstav. Det var också med en 12 åring som gått i skola o som kunde engelska. Hon läste alla orden och hon kom ihåg vad de betydde! FonoMix är effektivt!
…..En sista sak. Det är inte bara att materialet är multisensoriskt. Poängen med munnarna för förskoleklassen/ettorna är att de inte behöver tolka bokstaven som motsvarar ett ljud, utan de kan omvandla en konkret munbild till ett ljud, vilket alla kan. Symboltolkarna kan det lätt som en plätt, men de som har svårt att tolka symboler får problem. Där är poängen. Munbilderna blir bryggor.
Elisabet Grönte, Aneby, Lärare för åk 1 och för asylsökande
2015-09-04
Elev med språkstörning får hjälp genom undervisning med FonoMix
Min utgångpunkt är att tydlig språkundervisning är viktig för alla barns lärande. Tänk bara vilket fokus som våra läroplaner lägger på språkliga förmågor i alla skolämnen. Särskilt är undervisningens utformning för elever som av olika anledningar riskerar att möta utmaningar i sin läs- och skrivutveckling. I min roll som speciallärare möter jag elever som haft svårigheter i sin talspråkiga utveckling redan i förskoleåldern. Skolans arbete med att förbättra läs- och skrivundervisningen var anledningen till att jag kom i kontakt med Fonomix. I mitt arbetslag hade vi under en längre tid undervisat en elev, en pojke med generell språkstörning och stora fonologiska/ munmotoriska svårigheter. Pojken undervisades strukturerat med dagliga och metaspråkliga lekar tillsammans med sina klasskamrater i kommunikationsklassen. Det var oväntat att hans lärande ”stod och stampade”. I klass 2 visade kartläggningar av metaspråklig förmåga samma resultat som innan undervisning började i klass 1. En kollega till mig, Carina Sandqvist som är specialpedagog, började söka metoder. Hon läste om den då pågående studien RAFT och sökte mer kunskap om denna. Utifrån det köpte vi Fonomix till skolan och Carina började undervisa eleven med materialet. Skillnaden i undervisningen var snabbt märkbar för elevens möjligheter till lärande. Plötsligt började eleven förstå språkets formsida och dessutom att efterfråga undervisningen. Från att inte ha kunnat så många bokstavsljud, lärde sig eleven språkljuden med stöd av ”munnarna” och även att ljuda korta ord utifrån munläsmetoden. När eleven väl kunde ljuden så blev kopplingen mellan fonem och grafem och att själv skriva möjligt. Det startade en positiv spiral av möjligheter, där eleven själv blir drivande i sitt eget lärande. En favoritaktivitet var att kombinera ”munnarna” med rätt bokstäver.
Förklaringen till pojkens ökade intresse är enkel. När undervisningen blev begriplig för honom så blev den också intressant. Elevens eget engagemang var naturligtvis också viktigt för hans fortsatta läs- och skrivutvecklingen. Hur elevens framgång var kopplad till metod var även viktig för oss i kollegiet. Vår erfarenhet av hur en elev i så komplexa läs- skrivsvårigheter ”greppade skriftspråket” med stöd av munläsmetoden imponerade på oss. När jag fick min nästa grupp elever, alla med grav språkstörning, så bestämde jag mig för att utgå från Fonomix på gruppnivå. Tanken var att arbeta förebyggande och främjande i läs- och skrivundervisingen för alla elever. Även denna gång blev resultaten goda och undervisningen efterfrågad av eleverna. Jag tror att det är särskilt viktigt att elever som har tidiga erfarenheter av språkliga misslyckanden får förutsättningar att lyckas. Först då underviningen är begriplig så blir det roligt och meningsfullt för eleven att lära. Vi började exempelvis de flesta morgonsamlingar med att leka, sjunga och gissa med munbilderna. Vi kombinerade även munläsmetoden med att arbeta med iPad och ljudande tangentbord i leken med ljuden och bilderna.
En central del i att arbetet med Fonomix blir framgångsrikt, är att läs- och skrivlärandet blir tillgängligt för eleverna. Munnar, bokstäver, ljud och bilder i kombination gör undervisningen språkligt begriplig. Multimodal läs- och skrivundervisning är gynnsamt för alla elever men nödvändigt för att elever med språkliga svårigheter ska lyckas i sitt lärande.
Ulrika Ivarsson, speciallärare med inriktning språkstörning
Elev med språkstörning får hjälp genom undervisning med FonoMix
Min utgångpunkt är att tydlig språkundervisning är viktig för alla barns lärande. Tänk bara vilket fokus som våra läroplaner lägger på språkliga förmågor i alla skolämnen. Särskilt är undervisningens utformning för elever som av olika anledningar riskerar att möta utmaningar i sin läs- och skrivutveckling. I min roll som speciallärare möter jag elever som haft svårigheter i sin talspråkiga utveckling redan i förskoleåldern. Skolans arbete med att förbättra läs- och skrivundervisningen var anledningen till att jag kom i kontakt med Fonomix. I mitt arbetslag hade vi under en längre tid undervisat en elev, en pojke med generell språkstörning och stora fonologiska/ munmotoriska svårigheter. Pojken undervisades strukturerat med dagliga och metaspråkliga lekar tillsammans med sina klasskamrater i kommunikationsklassen. Det var oväntat att hans lärande ”stod och stampade”. I klass 2 visade kartläggningar av metaspråklig förmåga samma resultat som innan undervisning började i klass 1. En kollega till mig, Carina Sandqvist som är specialpedagog, började söka metoder. Hon läste om den då pågående studien RAFT och sökte mer kunskap om denna. Utifrån det köpte vi Fonomix till skolan och Carina började undervisa eleven med materialet. Skillnaden i undervisningen var snabbt märkbar för elevens möjligheter till lärande. Plötsligt började eleven förstå språkets formsida och dessutom att efterfråga undervisningen. Från att inte ha kunnat så många bokstavsljud, lärde sig eleven språkljuden med stöd av ”munnarna” och även att ljuda korta ord utifrån munläsmetoden. När eleven väl kunde ljuden så blev kopplingen mellan fonem och grafem och att själv skriva möjligt. Det startade en positiv spiral av möjligheter, där eleven själv blir drivande i sitt eget lärande. En favoritaktivitet var att kombinera ”munnarna” med rätt bokstäver.
Förklaringen till pojkens ökade intresse är enkel. När undervisningen blev begriplig för honom så blev den också intressant. Elevens eget engagemang var naturligtvis också viktigt för hans fortsatta läs- och skrivutvecklingen. Hur elevens framgång var kopplad till metod var även viktig för oss i kollegiet. Vår erfarenhet av hur en elev i så komplexa läs- skrivsvårigheter ”greppade skriftspråket” med stöd av munläsmetoden imponerade på oss. När jag fick min nästa grupp elever, alla med grav språkstörning, så bestämde jag mig för att utgå från Fonomix på gruppnivå. Tanken var att arbeta förebyggande och främjande i läs- och skrivundervisingen för alla elever. Även denna gång blev resultaten goda och undervisningen efterfrågad av eleverna. Jag tror att det är särskilt viktigt att elever som har tidiga erfarenheter av språkliga misslyckanden får förutsättningar att lyckas. Först då underviningen är begriplig så blir det roligt och meningsfullt för eleven att lära. Vi började exempelvis de flesta morgonsamlingar med att leka, sjunga och gissa med munbilderna. Vi kombinerade även munläsmetoden med att arbeta med iPad och ljudande tangentbord i leken med ljuden och bilderna.
En central del i att arbetet med Fonomix blir framgångsrikt, är att läs- och skrivlärandet blir tillgängligt för eleverna. Munnar, bokstäver, ljud och bilder i kombination gör undervisningen språkligt begriplig. Multimodal läs- och skrivundervisning är gynnsamt för alla elever men nödvändigt för att elever med språkliga svårigheter ska lyckas i sitt lärande.
Ulrika Ivarsson, speciallärare med inriktning språkstörning
2015-05-18
Upplägg kring arbete med FonoMix åk 2 i Torsby
Jag har under två perioder om tolv veckor arbetat med elever som endera har behov av dessa övningar för att kunna producera (uttala) språkljuden korrekt, eller som behöver repetition av kopplingen fonem/ grafem. Jag har arbetat med en liten grupp om tre- fyra barn (åk 2).
En kort beskrivning av upplägget under lektionerna:
Upplägg kring arbete med FonoMix åk 2 i Torsby
Jag har under två perioder om tolv veckor arbetat med elever som endera har behov av dessa övningar för att kunna producera (uttala) språkljuden korrekt, eller som behöver repetition av kopplingen fonem/ grafem. Jag har arbetat med en liten grupp om tre- fyra barn (åk 2).
En kort beskrivning av upplägget under lektionerna:
- Vi startar varje pass med gemensam genomgång av aktuella språkljud, med hjälp av munbild (och dess namn) samt bokstavssymbolen. Vi säger först namnet på munbilden och ljudar därefter bokstavsljudet högt tillsammans. Vi tar vokaler för sig (lång + kort) och konsonanter för sig. (Jag lägger till en munbild och ett bokstavsljud i taget.)
- Materialet är multisensoriskt, vilket eleverna verkligen använder sig av: tittar på munbilderna, tittar i spegeln och på min mun när jag ljudar, lyssnar och känner med handen på munnen.
- Eleverna får sedan bilda ord och meningar med aktuella bokstavsljud och vi pratar om vilka bokstavsljud som ev. fattas för att de ska kunna bilda fler ord. Till en början använde vi oss av de bilder som följer med materialet och sedan har eleverna själva utvecklat arbetet med att hitta på egna ord och till och med hela meningar. Det blir tydligt för eleverna att de kan bilda många fler ord genom att lägga till ett bokstavsljud. Här blir det ofta intressanta diskussioner om stavning, meningsbyggnad, skiljetecken o.s.v. och jag märker tydligt att de blir mer och mer medvetna om hur vi bygger ord och meningar!
- Vi fortsätter sedan med någon språklek eller lässpel, t.ex. småordsbingo, Trugs, vokalmemory eller liknande.
- Därefter enskilt arbete med läs/ skrivövningar , t.ex. korsord på dator eller lässpel på Ipad, under tiden som jag läser enskilt med eleverna. Jag har varvat läsningen mellan upprepad läsning i några veckor och ordlistor i några veckor.
2015-05-18
Om arbete med Fonomix i F-klasser
Vi i förskoleklasserna tycker att materialet har varit lätt och tacksamt att arbeta med. Barnen har tagit till sig munnarna på ett naturligt sätt och svårighetsgraden är precis lagom: Det passar alla!
Det har varit ett roligt arbete runt sagan om Sven och Moa, ett äventyr som fascinerat dem.
Mvh Anita, Eva-Karin och Maria
Om arbete med Fonomix i F-klasser
Vi i förskoleklasserna tycker att materialet har varit lätt och tacksamt att arbeta med. Barnen har tagit till sig munnarna på ett naturligt sätt och svårighetsgraden är precis lagom: Det passar alla!
Det har varit ett roligt arbete runt sagan om Sven och Moa, ett äventyr som fascinerat dem.
Mvh Anita, Eva-Karin och Maria
Alla förskolor i Arboga använder sig nu av metoden FonoMix för att ge barnen bra förutsättningar att kunna lära sig läsa. Läs mer här!
14-11-05
FonoMix i grundsärskolan
Jag arbetar som lärare i grundsärskolan i Ånge Kommun och gick er utbildning i jan 2014 i Stockholm. Vi var några från kommunen som fick utbildningen och materialet används flitigt på flera håll. Förra året arbetade jag som speciallärare på en av våra skolor och nådde mycket fina framgångar i förskoleklass på den skolan jag arbetade. I december skall jag få tillfälle att tala om min idé för en Fonomixplan i förskoleklass i vår kommun för alla förskollärare i förskoleklass. Kände att jag ville ge er den feedbacken, arbetet ger ringar på vattnet och ni har verkligen gett fler elever chans att bli goda läsare.
Nu har jag arbetat med förskolematerialet på daglig rutin i min särskoleklass med elever som går i åk 2-3 och har under perioden fram till höstlovet nått toppenresultat :-) Behöver gå vidare med skolsatsen...
Med vänliga hälsningar
Åsa Zetterlund
Lärare vid Ljungaskolans Grundsärskola
Ånge Kommun
FonoMix i grundsärskolan
Jag arbetar som lärare i grundsärskolan i Ånge Kommun och gick er utbildning i jan 2014 i Stockholm. Vi var några från kommunen som fick utbildningen och materialet används flitigt på flera håll. Förra året arbetade jag som speciallärare på en av våra skolor och nådde mycket fina framgångar i förskoleklass på den skolan jag arbetade. I december skall jag få tillfälle att tala om min idé för en Fonomixplan i förskoleklass i vår kommun för alla förskollärare i förskoleklass. Kände att jag ville ge er den feedbacken, arbetet ger ringar på vattnet och ni har verkligen gett fler elever chans att bli goda läsare.
Nu har jag arbetat med förskolematerialet på daglig rutin i min särskoleklass med elever som går i åk 2-3 och har under perioden fram till höstlovet nått toppenresultat :-) Behöver gå vidare med skolsatsen...
Med vänliga hälsningar
Åsa Zetterlund
Lärare vid Ljungaskolans Grundsärskola
Ånge Kommun
Ett fantastiskt hjälpmedel
Med hjälp av munbilderna och sagorna förstår barnen hur man uttalar bokstavsljuden. Att bokstavskrumelurerna bara är något som vi människor har hittat på, för att kunna skriva ner pratet. Med munbilderna som stöd kan de till sin glädje läsa, innan de blivit helt säkra på bokstavskrumelurerna. Detta är till enormt stor hjälp vid läs- och skrivinlärning och för barn som har svårt att uttala vissa ljud. Fonomix hjälper också barnen att förstå hur orden bör stavas.
Nina Rosenfeld, grundskollärare 1-7 tillika förstelärare, Föräldrakooperativet Borns friskola i Nora
Med hjälp av munbilderna och sagorna förstår barnen hur man uttalar bokstavsljuden. Att bokstavskrumelurerna bara är något som vi människor har hittat på, för att kunna skriva ner pratet. Med munbilderna som stöd kan de till sin glädje läsa, innan de blivit helt säkra på bokstavskrumelurerna. Detta är till enormt stor hjälp vid läs- och skrivinlärning och för barn som har svårt att uttala vissa ljud. Fonomix hjälper också barnen att förstå hur orden bör stavas.
Nina Rosenfeld, grundskollärare 1-7 tillika förstelärare, Föräldrakooperativet Borns friskola i Nora
Se Artikel: Nyligen invigdes Språkoteket på Lidingö, där Fonomix ingår i konceptet.
Jag blev kontaktad av bekanta till mig vars barn har haft svårigheter med talet, hon hade en fonologisk språkstörning i botten som nu även hade utmynnat i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Eleven som var nio år och gick i tredje klass vid tillfället hade fått regelbunden specialpedagogisk undervisning i läs och skriv, trots detta hade flickan ej kommit särskilt långt med läsningen. Hon kunde avkoda 2-3 bokstavsord stakande bokstav för bokstav. Jag började arbeta med henne vid två tillfällen i veckan om ca 45min med materialet Fonomix under en tidsperiod på sex veckor. Jag valde att starta med Fonomix för förskoleklass då alla ljud inte riktigt satt. Vi arbetade med sagan, gick igenom ljud för ljud samt att hon fick skapa nya ord med hjälp av munbilderna som hon sedan skrev ned på lappar. Lapparna använde jag sedan för att träna stavning och få upp läshastigheten med hjälp av olika lekar. Jag hade spelat in flickans läsning innan jag satte igång med att arbeta med Fonomix samt efter de sex veckorna och man kunde se en otrolig utveckling i hennes läsning. Från att ha stakat fram ordet bokstav för bokstav läste hon med flyt orden (3-4 bokstavsord som var ljudenliga). Enligt föräldrarna ökade flickans självförtroende då hon själv kunde höra att hennes läsning blivit bättre och suget efter att läsa stärktes. Jag introducerade Fonomix även för specialpedagogen på skolan som fortsatte arbeta med materialet för år 1-2 efter mig.
Det var mycket roligt att se hur man med hjälp av ett material såsom Fonomix kan få se en så tydlig utveckling samt stärka självförtroendet på bara sex veckor.
Med vänlig hälsning
Katarina Agneskog
Specialpedagog
Lidingö
Det var mycket roligt att se hur man med hjälp av ett material såsom Fonomix kan få se en så tydlig utveckling samt stärka självförtroendet på bara sex veckor.
Med vänlig hälsning
Katarina Agneskog
Specialpedagog
Lidingö
___________________________________________________________________________
Artikel:
Munmetod förenklar läsinlärning
Genom att lära sig hur bokstäverna låter med hjälp av munnar och speglar kan barn lättare lära sig att läsa.
I går introducerades metoden för de 200 förskollärarna i Vetlanda kommun...
Länk till artikeln
Munmetod förenklar läsinlärning
Genom att lära sig hur bokstäverna låter med hjälp av munnar och speglar kan barn lättare lära sig att läsa.
I går introducerades metoden för de 200 förskollärarna i Vetlanda kommun...
Länk till artikeln
Lärare ser goda resultat med språkmetod
På Ekenässjöns skola jobbar man sedan drygt två år tillbaka med en metod som bland annat hjälper barnen att lära sig läsa. Metodens skapare, Gullan Löwenbrand Jansson, kommer nu till Vetlanda och mer än två hundra lärare tar chansen att få lära sig mer om Munmetoden.
Metoden kallas Munmetoden och den är uppdelad i två olika delar, "Leka med pratljud" och "FonoMix". Den första delen börjar man med i förskolan och sedan går man vidare med FonoMix i förskoleklass och skola.
– Jag har jobbat med Munmetoden i ungefär två och ett halvt år och sett
fantastiska resultat, berättar Anna Larsson, förskollärare i Ekenässjön. Barnen
har kommit jättelångt och kunnat knäcka läskoden tidigt, och dessutom märker vi
att nyfikenheten har väckts. De vill veta och lära sig mer!Anna fortsätter att
berätta om hur hon jobbar:– Allt bygger på sex olika bilder av munnar. Vi har
till exempel Tandväsaren med s-ljudet och Näsljudet, som låter "mmm". I
förskolan jobbar vi inte med bokstäver, vi jobbar bara med ljud. När de kommer
upp i förskoleklassen kopplar vi på bokstäverna.
Metodens grundare föreläser i Vetlanda
På tisdag kväll föreläser Gullan Löwenbrand Jansson om metoden och presenterar materialet för närmare 200
förskollärare. Sedan hålls en fördjupad utbildning för en förskollärare per
förskola.Anna Larsson har jobbat i förskoleklass sedan 1995 och provat många
olika material under åren. Hon är glad att Vetlanda kommun nu gör en så stor
satsning på Munmetoden.– Det här är en metod som verkligen fungerar, säger Anna.
Jag ser att barnen gör stora framsteg och föräldrarna har också gett oss mycket
positiv respons.Fakta om MunmetodenGenom multisensorisk och rolig
läsförberedande lek med pratljud och munnar vill man hjälpa barnen att tidigt
bli medvetna om språkljuden och förstå att om man sätter samman dessa ljud på
olika sätt blir det ord.Gullan Löwenbrand Jansson är läspedagog och filosofie
magister i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Gullan
har under senare år aktivt arbetat med att utveckla en metodik för
läsinlärningen, där inte bara bokstaven är viktig och syns utan där också
bokstavens ljud, fonemet, görs lika synligt.
Skriven av Ingela Carlström
Publicerad 2012-09-17, Vetlanda Komuns hemsida.
Länk till artikeln
Metoden kallas Munmetoden och den är uppdelad i två olika delar, "Leka med pratljud" och "FonoMix". Den första delen börjar man med i förskolan och sedan går man vidare med FonoMix i förskoleklass och skola.
– Jag har jobbat med Munmetoden i ungefär två och ett halvt år och sett
fantastiska resultat, berättar Anna Larsson, förskollärare i Ekenässjön. Barnen
har kommit jättelångt och kunnat knäcka läskoden tidigt, och dessutom märker vi
att nyfikenheten har väckts. De vill veta och lära sig mer!Anna fortsätter att
berätta om hur hon jobbar:– Allt bygger på sex olika bilder av munnar. Vi har
till exempel Tandväsaren med s-ljudet och Näsljudet, som låter "mmm". I
förskolan jobbar vi inte med bokstäver, vi jobbar bara med ljud. När de kommer
upp i förskoleklassen kopplar vi på bokstäverna.
Metodens grundare föreläser i Vetlanda
På tisdag kväll föreläser Gullan Löwenbrand Jansson om metoden och presenterar materialet för närmare 200
förskollärare. Sedan hålls en fördjupad utbildning för en förskollärare per
förskola.Anna Larsson har jobbat i förskoleklass sedan 1995 och provat många
olika material under åren. Hon är glad att Vetlanda kommun nu gör en så stor
satsning på Munmetoden.– Det här är en metod som verkligen fungerar, säger Anna.
Jag ser att barnen gör stora framsteg och föräldrarna har också gett oss mycket
positiv respons.Fakta om MunmetodenGenom multisensorisk och rolig
läsförberedande lek med pratljud och munnar vill man hjälpa barnen att tidigt
bli medvetna om språkljuden och förstå att om man sätter samman dessa ljud på
olika sätt blir det ord.Gullan Löwenbrand Jansson är läspedagog och filosofie
magister i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Gullan
har under senare år aktivt arbetat med att utveckla en metodik för
läsinlärningen, där inte bara bokstaven är viktig och syns utan där också
bokstavens ljud, fonemet, görs lika synligt.
Skriven av Ingela Carlström
Publicerad 2012-09-17, Vetlanda Komuns hemsida.
Länk till artikeln
När vi åkte hem med minibussen till Västervik i torsdags så var alla helnöjda med utbildningen i Fonomix!
Vi kände att det här skulle fler få lyssna på.
Maria Lind, Läs- och skrivutvecklare i Västerviks kommun
Vi kände att det här skulle fler få lyssna på.
Maria Lind, Läs- och skrivutvecklare i Västerviks kommun
Hej! Full rulle här med. Använder Fonomix varje dag med några av mina elever – fungerar toppen bra!
M Jonasson, Nacka Komun
M Jonasson, Nacka Komun
Tack för ett fantastiskt material! Jag köpte det av dig på Europaporten i Malmö i maj.
Jag läste på under sommaren och har så smått börjat arbeta med det. Det är otroligt vad bra det fungerar. Jag har bl a använt det till en språkstörd pojke som går i trean som inte kunde läsa, ej heller koppla några grafem till fonem. Han har nu knäckt läskoden och börjat ljuda samman så smått! Detta helt tack vare munnarna som hjälpte honom att förstå sambandet mellan ljudet och bokstaven.
Marie Cedervall
specialpedagog
Bergaskolan, Limhamn
Jag läste på under sommaren och har så smått börjat arbeta med det. Det är otroligt vad bra det fungerar. Jag har bl a använt det till en språkstörd pojke som går i trean som inte kunde läsa, ej heller koppla några grafem till fonem. Han har nu knäckt läskoden och börjat ljuda samman så smått! Detta helt tack vare munnarna som hjälpte honom att förstå sambandet mellan ljudet och bokstaven.
Marie Cedervall
specialpedagog
Bergaskolan, Limhamn
Förra året fick jag chans att lyssna till en presentation av Fonomix. Jag blev så eld och lågor och lyckades få dig att sälja till mig utan att ha gått kursen.Förra våren hann jag bara pröva i liten skala. Så inte i år! I tre förskoleklasser, där jag först gjort Fonolek och genom detta sållat ut de som verkligen behöver en extra skjuts, har jag jobbat med Fonomix.Jag visste det redan i förväg; det är ett under!!! Du borde bli Nobelprisnominerad.De 16-18 barn jag träffat nu på slutet av terminen har alla fattat galoppen och klarar lätt av tio av dina bilder! Vilken grej!Så nu är det bara för ettalärarna att med förtröstan börja jobba till hösten.
Jag ville bara skicka denna lilla hälsning för Fonomix är ju helt suveränt!
Glada hälsningar från Ann-Mari Lind, Alviksskolan
Jag ville bara skicka denna lilla hälsning för Fonomix är ju helt suveränt!
Glada hälsningar från Ann-Mari Lind, Alviksskolan
Jag heter Åsa Wallin och arbetar som talpedagog på Parkskolan/Språklådan i Uppsala. I mitt rum stod länge lådan med FonoMixmaterialet ouppackat. Men efter att ha provat allt med en flicka i år 3 så bestämde jag mej för att sätta mig in i materialet och ge det en chans. Flickan var fortfarande inte fonologiskt medveten trots alla våra laborationer och lekar med ljud- bara fyra rätt på Fonolek. Efter fyra veckor med Fonomix hade hon 14 rätt på Fonolek! Äntligen förstod hon principen! För barn som har en språkstörning är det suveränt att få en bild att hänga upp de flyktiga fonemen på. Fonomix kommer att ingå i mitt metodbibliotek för att hjälpa barn i läsprocessen.
Jag vill tacka dig Gullan, för ett material som möjliggör det jag brinner för mest - att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Jag har själv sett att det fungerar - alla i förskoleklassen där vi arbetade intensivt med Fonomixen knäckte läskoden och var otroligt nöjda när de fick visa att de faktiskt kunde läsa orden med s o l a r m-ljuden för sina föräldrar på utvecklingssamtalet.
Jag vill poängtera att den röda tråden mellan förskola-förskoleklass-åk 1 och 2 är mycket viktig.
Det visar sig annars i flera fall att jag som spec.pedagog får återuppta Fonomixen i 2:a eller 3:e klass i spec.undervisningen och då har eleverna ofta
behövt misslyckas och tappat självförtroende.
I specialundervisningen använder jag mycket av Fonomixmaterialet. Det är det material som bäst tränar kopplingen ljud-bokstav, läsförståelse, avkodning och
läsflyt. Jag använder texterna i Munläs A och B till upprepad läsning hemma och
i skolan.
Jag är mycket intresserad av den metodstudie som min ena skola Norrgårdsskolan i Vetlanda är delaktiga i och ser fram emot att metoden blir ännu mer vetenskapligt grundad. Det förtjänar den!
Vi kommer också att använda Fonomixmaterialet i Sva-undervisningen, för att snabbt koppla språkljuden och kunna läsa på svenska samt för att jämföra ljuden i svenskan
med modersmålet.
Gällande barn med talsvårigheter har jag bara positiva erfarenheter av FonoMixen.
Jag rekommenderar varmt materialet till andra pedagoger och specialpedagoger samt Sva- och SFI-
lärare.
Anna Björkman,
Specialpedagog
Vetlanda
Jag vill poängtera att den röda tråden mellan förskola-förskoleklass-åk 1 och 2 är mycket viktig.
Det visar sig annars i flera fall att jag som spec.pedagog får återuppta Fonomixen i 2:a eller 3:e klass i spec.undervisningen och då har eleverna ofta
behövt misslyckas och tappat självförtroende.
I specialundervisningen använder jag mycket av Fonomixmaterialet. Det är det material som bäst tränar kopplingen ljud-bokstav, läsförståelse, avkodning och
läsflyt. Jag använder texterna i Munläs A och B till upprepad läsning hemma och
i skolan.
Jag är mycket intresserad av den metodstudie som min ena skola Norrgårdsskolan i Vetlanda är delaktiga i och ser fram emot att metoden blir ännu mer vetenskapligt grundad. Det förtjänar den!
Vi kommer också att använda Fonomixmaterialet i Sva-undervisningen, för att snabbt koppla språkljuden och kunna läsa på svenska samt för att jämföra ljuden i svenskan
med modersmålet.
Gällande barn med talsvårigheter har jag bara positiva erfarenheter av FonoMixen.
Jag rekommenderar varmt materialet till andra pedagoger och specialpedagoger samt Sva- och SFI-
lärare.
Anna Björkman,
Specialpedagog
Vetlanda
Utdrag ur Smålands-Tidningen 2012-09-19
Munmetod förenklar läsinlärning
Genom att lära sig hur bokstäverna låter med hjälp av munnar och speglar kan barn lättare lära sig att läsa. I går introducerades metoden för förskollärarna i Vetlanda kommun.
Munmetoden heter läsinlärningen som utvecklats av Gullan Löwenbrand Jansson
som är läspedagog och har en magisterexamen i specialpedagogik med inriktning
mot läs och skrivsvårigheter. Metoden kan användas redan i förskolan för att lära barnen att ord består av olika pratljud. Tandväsaren, näsljudet, tunghöjdaren, tungrullaren, rundmun och gapmun kallas de sex olika ljuden som illustreras med hjälp av bilder på munnar. Med hjälp av speglar kan barnen kontrollera att de uttala bokstäverna på samma sätt som på bilderna. När barnet kommer upp i förskoleklass börjar man att koppla bokstäver till ljuden och från ettan lägger man till samtliga ljud och bokstäver.
– Det allra viktigaste är att veta hur bokstäverna låter, man kan inte läsa om man ska uttala orden som bokstäverna låter när man rabblar alfabetet. Många barn har svårt med det och det handlar inte om inlärningsproblem utan om fonologiska
brister, säger Löwenbrand Jansson.
Kurser sedan 2007
Hon har haft kurser i ämnet sedan 2007 och utbildat förskole- och grundskolelärare över stora delar av landet.
– Femton till tjugo procent av barnen ligger i riskzonen för att misslyckas med sin läsinlärning.
Det kan bli ett trauma som påverkar hela livet och som kanske gör att man vänder skolan ryggen eftersom det mesta i skolan i dag bygger på att läsa. Med den här metoden ska inga barn behöva misslyckas, säger hon. Enligt Löwenbrand Jansson har metoden också framgångsrikt applicerats i SFI-undervisning, Svenska för invandrare. En som använt Munmetoden några år är Anna Larsson som arbetar som förskollärare i Ekenässjön. I går fanns hon med för att berätta om sina erfarenheter när metoden presenterades för cirka 200 förskollärare från Vetlanda kommun i Withalasalen.
– Jag har provat många olika modeller genom åren, men den här brinner jag verkligen för. Det har varit
väldigt positiva resultat och då är det roligt att fortsätta. Jag har sett sådan lycka bland barnen, de känner att de kan. Det känns jättebra att kommunen satsar på detta, säger hon. Senare i höst ska man göra en uppföljning med någon eller några personal från varje förskola som får ansvara för att arbeta med Munmetoden i just sin verksamhet.
Genom att lära sig hur bokstäverna låter med hjälp av munnar och speglar kan barn lättare lära sig att läsa. I går introducerades metoden för förskollärarna i Vetlanda kommun.
Munmetoden heter läsinlärningen som utvecklats av Gullan Löwenbrand Jansson
som är läspedagog och har en magisterexamen i specialpedagogik med inriktning
mot läs och skrivsvårigheter. Metoden kan användas redan i förskolan för att lära barnen att ord består av olika pratljud. Tandväsaren, näsljudet, tunghöjdaren, tungrullaren, rundmun och gapmun kallas de sex olika ljuden som illustreras med hjälp av bilder på munnar. Med hjälp av speglar kan barnen kontrollera att de uttala bokstäverna på samma sätt som på bilderna. När barnet kommer upp i förskoleklass börjar man att koppla bokstäver till ljuden och från ettan lägger man till samtliga ljud och bokstäver.
– Det allra viktigaste är att veta hur bokstäverna låter, man kan inte läsa om man ska uttala orden som bokstäverna låter när man rabblar alfabetet. Många barn har svårt med det och det handlar inte om inlärningsproblem utan om fonologiska
brister, säger Löwenbrand Jansson.
Kurser sedan 2007
Hon har haft kurser i ämnet sedan 2007 och utbildat förskole- och grundskolelärare över stora delar av landet.
– Femton till tjugo procent av barnen ligger i riskzonen för att misslyckas med sin läsinlärning.
Det kan bli ett trauma som påverkar hela livet och som kanske gör att man vänder skolan ryggen eftersom det mesta i skolan i dag bygger på att läsa. Med den här metoden ska inga barn behöva misslyckas, säger hon. Enligt Löwenbrand Jansson har metoden också framgångsrikt applicerats i SFI-undervisning, Svenska för invandrare. En som använt Munmetoden några år är Anna Larsson som arbetar som förskollärare i Ekenässjön. I går fanns hon med för att berätta om sina erfarenheter när metoden presenterades för cirka 200 förskollärare från Vetlanda kommun i Withalasalen.
– Jag har provat många olika modeller genom åren, men den här brinner jag verkligen för. Det har varit
väldigt positiva resultat och då är det roligt att fortsätta. Jag har sett sådan lycka bland barnen, de känner att de kan. Det känns jättebra att kommunen satsar på detta, säger hon. Senare i höst ska man göra en uppföljning med någon eller några personal från varje förskola som får ansvara för att arbeta med Munmetoden i just sin verksamhet.